Universitetskanslersämbetet logotyp

Statistikdatabas om högskolan

Nyckeltal

Utbildning på Grund- och avancerad nivå
Budgetår: 
Högskola: 
Nyckeltal: 
Presentationssätt: 
Jämför med riket
Visa nyckeltal radvis
Visa nyckeltal kolumnvis
 Visa information om uppgiften Dölj information om uppgiften

Nedan beskrivs samtliga nyckeltal för universitet och högskolor i turordningen:

  1. Utbildning på grund- och avancerad nivå
  2. Utbildning på forskarnivå
  3. Personal
  4. Ekonomi

Allmänt om nyckeltal för universitet och högskolor:

Redovisade uppgifter beskriver lärosätenas storlek och verksamhet med ett antal kvantitativa mått. Uppgifterna är sådana som ofta brukar redovisas och användas i beskrivningar av verksamheten vid universitet och högskolor. Det är i den meningen termen nyckeltal har används här. I samtliga fall är de redovisade uppgifterna lika med de uppgifter som har rapporterats från respektive lärosäte till Statistiska centralbyrån eller direkt till Högskoleverket. De minsta utbildningsanordnarna ingår inte i sammanställningen och vissa uppgifter som endast omfattar ett litet antal individer har utelämnats för de lärosäten som ingår i sammanställningen. 

För 1999 och 2000 finns inte samtliga nyckeltal redovisade.

  • Saknas uppgift i tabellen betyder det antingen att uppgiften inte kan förekomma, inte är rapporterad eller att uppgiften är alltför osäker för att anges.

Utbildning på grund- och avancerad nivå:

Nybörjare vid lärosätet Högskolanybörjare. Uppgifterna anger det antal individer som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret (förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04).

Nationell mobilitet Uppgiften anger andel av högskolanybörjarna (första gången vid aktuellt lärosäte) som föregående läsår studerade vid annat svenskt lärosäte.

Antal inresande studenter bland nybörjare Uppgiften anger antalet inresande studenter bland de individer som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret. Med inresande student avses en person från annat land som är i Sverige i avsikt att studera. Här kan då ingå studenter i utbytesprogram och free movers. År 2006, exempelvis, avser läsåret 2005/06.

Antal utbytesstudenter bland nybörjare Antal utbytesstudenter blandinresande studenter som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret. Med utbytesstudent avses personer som deltar i ett utbytesprogram vid ett lärosäte. År 2006, exempelvis, avser läsåret 2005/06.

Antal freemover-studenter bland nybörjare Uppgiften anger antal free mover studenter bland inresande studenter som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret. Med free mover student avses personer som angivit studier som grund för bosättning och som invandrat mindre än två åt innan studierna påbörjades, utrikes födda som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten samt övriga med ofullständigt personnummer. År 2006, exempelvis, avser läsåret 2005/06.

Högskolenybörjare. Denna uppgift redovisar det antal studenter som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret och dessutom inte tidigare hade studerat vid något annat lärosäte, dvs. det är en delmängd av antalet som är nybörjare vid lärosätet (förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04).

Andel nybörjare på förstahandsval (%) Andel av högskolenybörjarna som började på den utbildning de hade valt i första hand. För alla högskolenybörjare på program under höstterminen vid respektive lärosäte, vilka fanns med som sökande i VHS söksystem, har man undersökt om de har börjat på den utbildning de valde i första hand eller på ett lägre prioriterat alternativ. Den andel nybörjare på förstahandsval som redovisas är antalet nybörjare på förstahandsvalet av alla som finns med i VHS söksystem. Uppgift redovisas inte för de lärosäten där färre än 70 procent av högskolenybörjarna finns med i VHS söksystem. Uppgifterna avser höstterminen det valda året.

Kvarvarande år 2 (%)  Andel av högskolenybörjare som var registrerade på samma lärosäte följande läsår. I beräkningen är gäst- och inresande studenter exkluderade samt studenter som under det första läsåret var registrerade för kurser om högst 2 poäng ( 3 högskolepoäng). Uppgiften anges i procent. Förtydligande: År 2012, exempelvis, avser registrerade 2011/12 som var högskolenybörjare vid samma lärosäte 2010/11.

Medianålder, högskolenybörjare Medianålder för studenter som för första gången kommer till ett universitet eller en högskola (högskolenybörjare) det senaste läsåret (förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04). Uppgiften redovisas om antalet högskolenybörjare > 30.

Andel män, högskolenybörjare (%) Andel män bland högskolenybörjarna det senaste läsåret (förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04). Uppgiften anges i procent

Andel med arbetarbakgrund (%)  Tidsserien avbruten 2007        * (se nedan) Andel bland högskolenybörjarna det senaste läsåret som kommer från arbetarhem enligt den socio-ekonomiska indelning som SCB använder ("arbetare" som hushålls SEI, enligt FoB90). Uppgifterna avser högskolenybörjare upp till och med 34 års ålder och det bortfall som förekommer är ungefär tio procent. Skillnader mellan lärosäten kan vara betydande, vilket sammanhänger både med utbildningsutbud och social struktur i det område som är lärosätets huvudsakliga rekryteringsområde. Uppgiften redovisas i procent och endast om bortfallet < 30 procent. Förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04

Jämförelsetal, arbetarbakgrund  Tidsserien avbruten 2007          * (se nedan) För varje lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med arbetarbakgrund ("arbetare" som hushålls SEI, enligt FoB90) bland högskolenybörjarna (upp till och med 34 års ålder) det senaste läsåret vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med arbetarbakgrund skulle ha varit om den sociala bakgrunden inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att andelen med arbetarbakgrund bland högskolenybörjarna bara är hälften så stor som den skulle ha varit om arbetarbarnen hade varit representerade bland högskolenybörjarna i samma utsträckning som i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från samma kommuner. Förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04.

Andel med utländsk bakgrund (%)        * (se nedan)
Andel studenter av högskolenybörjarna ( i åldert < 65 år) det senaste läsåret som själva är födda utomlands eller har två föräldrar födda utomlands, exklusive adoptivbarn. I uppgiften exkluderas även inresande studenter. Uppgiften anges i procent och redovisas endast om bortfallet är < 30 procent. Förtydligande: År 2012, exempelvis, avser läsåret 2011/12.

Jämförelsetal, utländsk bakgrund         * (se nedan)  För varje lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med utländsk bakgrund bland högskolenybörjarna ( i ålder < 65 år) vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med utländsk bakgrund skulle ha varit om utländsk bakgrund inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att andelen med utländsk bakgrund bland högskolenybörjarna bara är hälften så stor som den skulle ha varit om antalet med utländsk bakgrund hade varit representerade bland högskolenybörjarna i samma utsträckning som i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från samma kommuner. Förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04.  Uppgifter saknas för 2009 och 2010.

Andel med högutbildade föräldrar (%)     * (se nedan) Andel högskolenybörjare det senaste läsåret som kommer från en hemmiljö där minst en av föräldrarna har utbildning på högskolenivå ("minst treårig eftergymnasial utbildning" som hushålls- SUN, enligt FoB90). Uppgiften avser högskolenybörjare, exklusive inresande studenter, i åldrar upp till och med 34 år. Uppgiften avser andel i procent och redovisas om bortfallet < 30 procent. Förtydligande: År 2012, exempelvis, avser läsåret 2011/12.

Jämförelsetal, föräldrars utbildning         * (se nedan)
För varje lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med högutbildade föräldrar bland högskolenybörjarna (upp till och med 34 års ålder) det senaste läsåret vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med högutbildade föräldrar skulle ha varit om föräldrars utbildning inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att andelen med högutbildade föräldrar bland högskolenybörjarna bara är hälften så stor som den skulle ha varit om antalet med högutbildade föräldrar hade varit representerade bland högskolenybörjarna i samma utsträckning som i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från samma kommuner. Förtydligande: År 2012, exempelvis, avser läsåret 2011/12. Uppgifter saknas för 2009 och 2010.

* Angående uppgifter för de konstnärliga högskolorna i Stockholm
Uppgifterna om andel respektive jämförelsetal avseende arbetarbakgrund, utländsk bakgrund och högskoleutbildade föräldrar avser för de konstnärliga högskolorna i Stockholm endast andelen bland alla dem som börjar på lärosätets programutbildning, oavsett om nybörjaren också är högskolenybörjare eller ej. Dessutom är uppgiften ett medeltal för nybörjare under de fem senaste läsåren. Denna särbehandling av uppgifterna för de konstnärliga högskolorna i Stockholm motiveras av det ringa antalet nybörjare, särskilt på lärosätenas långa utbildningar och det ännu mindre antalet nybörjare som kommer direkt till dessa lärosäten utan att först ha studerat vid annat lärosäte.

Antal studenter (hösttermin) Antal registrerade studenter höstterminen det valda budgetåret, exklusive studenter i uppdragsutbildning. Förstagångsregistrerade på en kurs samt de som är fortsättningsregistrerade på en kurs som går över flera terminer.

Antal inresande studenter bland registrerade (hösttermin) Uppgiften anger antal inresande studenter netto av samtliga registrerade studenter vid det aktuella lärosätet den senaste höstterminen. Med inresande student avses en person från annat land som är i Sverige i avsikt att studera. Här kan då ingå studenter i utbytesprogram och free movers. År 2006 avser höstterminen 2006.

Andel män av registrerade (%) Andel män av registrerade studenter i utbildning på grund- och avancerad nivå. Uppgiften avser höstterminen det valda året.

Antal helårsstudenter, Kalenderår  Antal helårsstudenter (Hst) under kalenderåret, dvs vårtermin + hösttermin. Population: Helårsstudenter (studenter registrerade på lärosätet, dvs verkställande högskola) inklusive uppdrag från annan högskola, utlandsförlagd utbildning som högskolan ansvarar för och utresande studenter inom utbytesprogram. Uppgiften är exklusive helårsstudenter i uppdragsutbildning som finansieras av extern finansiär, basårsutbildnng, stödundervisning i svenska och svenska för utomnordiska gäststudenter.

Antal helårsstudenter, Läsår  Antal helårsstudenter (Hst) under läsåret (hösttermin + vårtermin). Population: Helårsstudenter (studenter registrerade på lärosätet, dvs verkställande högskola) inklusive uppdrag från annan högskola, utlandsförlagd utbildning som högskolan ansvarar för och utresande studenter inom utbytesprogram. Exklusive helårsstudenter i uppdragsutbildning som finansieras av extern finansiär.  Förtydligande: År 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Antal helårsprestationer, Läsår Antal helårsprestationer (Hpr) under läsåret hösttermin + vårtermin). Population: Helårsprestationer (studenter registrerade på lärosätet, dvs verkställande högskola) inklusive uppdrag från annan högskola och utlandsförlagd utbildning som högskolan ansvarar för. Exklusive utresande studenter inom utbytesprogram respektive helårsprestationer i uppdragsutbildning som finansieras av extern finansiär.  Uppgifter endast för läsosäten med registreringar i Ladok.  Förtydligande: År 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Prestationsgrad (%), Läsår Prestationsgrad är antal helårsprestationer totalt dividerat med antal helårsstudenter totalt under läsåret, och anges i procent. Antalet helårsprestationer består av alla avklarade poäng det aktuella läsåret vid lärosätet, det vill säga dels avklarade poäng för de studenter som varit registrerade under det aktuella läsåret dels avklarade poäng för studenter som varit registrerade under tidigare läsår men då inte tagit sina poäng. Samtidigt ingår inte avklarade poäng som det aktuella läsårets helårsstudenter tagit ett senare år. Det finns med andra ord ingen individkoppling mellan registreringspoäng och avklarade poäng.
Prestationsgraden beräknas endast från lärosäten med registreringar i Ladok. Helårsstudenter avseende utresande studenter inom utbytesprogram är exkluderade i måttet fr.o.m. läsåret 2004/05.  Som alla tvärsnittsmått påverkas även utfallet av detta mått av den eftersläpning som finns i resultatet, antalet helårsprestationer, i förhållande till antalet helårsstudenter. Detta har betydelse framför allt när volymen i verksamheten ökar eller minskar kraftigt. Förtydligande: År 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Kurser med jämn könsfördelning (%)  Andelen kurser med jämn könsfördelning vid lärosätet. Uppgiften baseras på registrerade kurspoäng för kvinnor respektive män. Andelsuppgiften anger andel kurser av alla kurser vid lärosätet där andelen kurspoäng för kvinnor och män ligger inom intervallet 40-60 procent. Uppgifterna avser alla kurser under läsåret. Förtydligande: År 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Andel icke-traditionella studenter (%)  För att räknas som icke-traditionell student ska den studerande uppfylla minst ett av följande tre kriterier: att ha börjat studierna vid 25 års ålder eller senare, studera på deltid, ha gjort ett sammanhängande uppehåll i studierna vid universitet och högskolor som omfattar minst tre terminer. Uppgiften avser andelen icke-traditionella studenter av alla som var registrerade som studerande höstterminen under det valda kalenderåret, procent.

Andel i återkommande utbildning (%)  Andel av de registrerade studenterna (höstterminen) som någon gång har varit frånvarande minst tre sammanhängande terminer. Uppgiften anges i procent

Återkommande efter examen (%)   Andel av de registrerade studenter (hösttermin) som någon gång varit frånvarande minst tre sammanhängande terminer och som före studieuppehållet hade avlagt examen, procent

Hum/teol., andel Hst (%) läsår Utbildningsprofil på grund- och avancerad nivå. Andel helårsstudenter (Hst) under läsåret inom ämnesområdet humaniora/teologi. Anges i procent. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Jur/sam., andel HST (%) läsår Utbildningsprofil på grund- och avancerad nivå. Andel helårsstudenter (Hst) under läsåret inom ämnesområdet juridik/samhällsvetenskap. Anges i procent. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Naturv., andel HST (%) läsår Utbildningsprofil på grund- och avancerad nivå. Andel helårsstudenter (Hst) under läsåret inom ämnesområdet naturvetenskap. Anges i procent. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Teknik, andel HST (%) läsår Utbildningsprofil på grund- och avancerad nivå. Andel helårsstudenter (Hst) under läsåret inom ämnesområdet teknik. Anges i procent. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Med/odont., andel HST (%) läsår Utbildningsprofil på grund- och avancerad nivå. Andel helårsstudenter (Hst) under läsåret inom ämnesområdet medicin/odontologi. Anges i procent. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Vård/omsorg, andel HST (%) läsår Utbildningsprofil på grund- och avancerad nivå. Andel helårsstudenter (Hst) under läsåret inom ämnesområdet vård/omsorg. Anges i procent. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Konst., andel HST (%) läsår Utbildningsprofil på grund- och avancerad nivå. Andel helårsstudenter (Hst) under läsåret inom ämnesområdet konst. Anges i procent. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Övrigt, andel HST (%) läsår Utbildningsprofil på grund- och avancerad nivå. Andel helårsstudenter (Hst) under läsåret inom Övrigt ämnesområde. Anges i procent. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Okänt, andel HST (%) läsår Utbildningsprofil på grund- och avancerad nivå. Andel helårsstudenter (Hst) under läsåret inom Okänt ämnesområde och gäller i huvudsak utlandsstudier. Anges i procent.  Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Antal helårsstudenter (hst) Grundnivå, läsår Antal helårsstudenter (hst) registrerade på kurser på grundnivå.  Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Andel helårsstudenter (hst) Grundnivå (%), läsår Andel helårsstudenter (hst) registrerade på kurser på grundnivå. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08 och anges i procent. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Antal helårsstudenter (hst) Avancerad nivå, läsår Antal helårsstudenter (hst) registrerade på kurser på avancerad nivå. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Andel helårsstudenter (hst) Avancerad nivå (%), läsår Andel helårsstudenter (hst) registrerade på kurser på avancerad nivå. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08 och anges i procent. Förtydligande: 2009 avser läsåret 2008/09.

Antal helårsstudenter (hst) Ej klassad nivå, läsår Antal helårsstudenter (hst) registrerade på kurser på ej klassad nivå. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Andel helårsstudenter (hst) Ej klassad nivå (%), läsår Andel helårsstudenter (hst) registrerade på kurser på ej klassad nivå. Uppgifter finns fr.o.m. läsåret 2007/08 och anges i procent. Förtydligande: 2009, exempelvis, avser läsåret 2008/09.

Totalt antal avlagda examina Totala antalet uttagna examensbevis det senaste läsåret. Särskilda nyckeltal finns för några större examensgrupper, masterexamina, magisterexamina, civilingenjörsexamina samt kandidatexamina. Förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04.

Examinerade (förstagångs) med utlandsstudier Antal personer bland förstagångsexaminerade senaste läsår som någon gång har studerat utomlands ( i utbytesprogram eller som free movers) de senaste sex åren. År 2006, exempelvis, avser examinerade läsåret 2005/06.

Examinerade (samtliga) med utlandsstudier Antal personer bland samtliga examinerade senaste läsår som någon gång har studerat utomlands ( i utbytesprogram eller som free movers) de senaste sex åren. År 2011, exempelvis, avser examinerade läsåret 2010/11.

Antal yrkesexamina Antal uttagna examensbevis med yrkesexamen det senaste läsåret. Förtydligande: År 2008, exempelvis, avser läsåret 2007/08.

Antal civilingenjörsexamina Antal uttagna examensbevis med civilingenjörsexamen det senaste läsåret (inklusive liknande äldre). Förtydligande: År 2008, exempelvis, avser läsåret 2007/08.

Antal kandidatexamina Antal uttagna examensbevis med kandidatexamen det senaste läsåret (inklusive äldre kandidatexamina). Förtydligande: År 2008, exempelvis, avser läsåret 2007/08.

Antal magisterexamina Antal uttagna examensbevis med magisterexamen det senaste läsåret (exklusive magisterexamen med bredd). Förtydligande: År 2008, exempelvis, avser läsåret 2007/08.

Antal masterexamina Antal uttagna examensbevis med masterexamen det senaste läsåret. Förtydligande: År 2008, exempelvis, avser läsåret 2007(08.

Antal förstagångsexaminerade Med antalet förstagångsexaminerade menas antalet individer som avlägger sin första examen vid universitet eller högskola det senaste läsåret. Studenter kan avlägga flera examina vid olika tidpunkter eller under samma läsår. Vanliga kombinationer av flera examina är kandidatexamen tillsammans med ingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen eller magisterexamen. Av nyckeltalen framgår att skillnaden mellan antalet avlagda examina och antalet första gången examinerade individer är stor mellan olika lärosäten, bland annat beroende på skillnader i praxis när det gäller hanteringen i utfärdandet av examensbevis. Antalet förstagångsexaminerade är därför ofta ett bättre mått på utbildningsresultatet än antalet avlagda examina. Förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04.

Andel förstagångsexaminerade (%) Andel förstagångsexaminerade av alla examina senaste läsår. Uppgiften visar skillnaden mellan lärosäten i antal examina och antal förstagångsexaminerade, dvs. antal examinerade individer. Uppgiften anges i procent. Förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04.

Examenslängd (antal år) Genomsnittligt poänginnehåll i examen (antal år) för avlagda examina senaste läsår. För alla förstagångsexaminerade redovisas antalet poäng i examen omräknat till helår, dvs. 120 poäng (180 hp) är tre år, 160 poäng (240 hp) är fyra år osv. Uppgiften ger således en bild av skillnader i utbildningarnas längd mellan lärosätena. Förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04.

Examinerade alt.120 poäng (180 hp) inom 7 år (%)   Examen eller 120 poäng (180 hp) inom 7 år. Uppgiften anger hur stor andel av högskolenybörjarna vid lärosätet 7 år tidigare fram till och med det redovisade läsåret hade avlagt examen eller uppnått 120 poäng (180 hp) utan att avlägga examen. Uppgiften anges i procent. Observera att alla poäng räknas och att examina räknas även om prestationerna har utförts vid ett annat lärosäte än det där studenter började 7 år tidigare. Byte av lärosäte påverkar således inte utfallet. Uppgifterna bygger på Ladokregistreringar. Uppgifterna kan således påverkas av om högskolor inte har varit Ladokanslutna fullt ut under hela mätperioden. Förtydligande: för 2004 avses nybörjare vid lärosätet 1996/97 som har avlagt examen inom 7 år, dvs fram t.o.m. läsåret 2003/04.

Genomsnittspoäng efter 3 år   Uppgiften anger hur många högskolepoäng de studenter som började vid lärosätet (högskolenybörjarna läsåret 3 år tidigare) har tagit under de första tre åren (högskolepoängen är avrundade till närmast högre ental). För studenter som bytt lärosäte räknas även högskolepoängen vid det nya lärosätet in. I genomsnitt ligger värdet på denna variabel på 107 av de 180 högskolepoäng tre års heltidsstudier omfattar. Skälen till det låga värdet i förhållande till 180 högskolepoäng är dels att tentamensresultaten regelmässigt har en viss eftersläpning, dels att relativt många studenter slutar efter en kortare tids studier. Uppgifterna bygger på Ladokregistreringar. Uppgifterna kan således påverkas av om högskolor inte har varit Ladokanslutna fullt ut under hela mätperioden. Förtydligande: för 2004, exempelvis, avses högskolenybörjare vid lärosätet läsåret 2001/02.

Antal inresande studenter i utbytesprogram Uppgiften anger antalet inresande studenter i lärosätenas utbytesprogram senaste kalenderår, det vill säga internationellt studentutbyte som ingår i Erasmus-programmet och annat studentutbyte som organiseras av lärosätena.

Antal utresande studenter i utbytesprogram Uppgiften anger antalet utresande studenter i lärosätenas utbytesprogram senaste kalenderår, det vill säga internationellt studentutbyte som ingår i Erasmus-programmet och annat studentutbyte som organiseras av lärosätena.

Utresande av examinerade (%) Utresande studenter av för första gången examinerade. För att få ett relativt mått på hur vanligt det är att studenterna deltar i internationellt studentutbyte har antalet utresande studenter (i utbytesprogram) senaste år satts i relation till antalet som avlagt sin första examen senaste kalenderår. Måttet ger en bild av hur stor andel av de examinerade som har en period av studier utomlands i sin utbildning. Eftersom det finns en differens i tid mellan antalet utresande och antalet examinerade så påverkar kraftiga ökningar eller minskningar i volymerna måttet. Uppgiften anges i procent.

Utbildning på forskarnivå (forskarutbildning):

Övergång till forskarutbildning (%)    Andel examinerade i utbildningen på grund- och avancerad nivå, 5 till 8 år tidigare, vid respektive lärosäte som fram till senaste läsår börjat i utbildning på forskarnivå. Uppgiften anges i procent och avser alla som börjat i utbildning på forskarnivå oavsett vid vilket lärosäte. Förtydligande: för 2004, exempelvis, gäller antal examinerade vid lärosätet 1995/96 som har påbörjat utbildning på forskarnivå fram t.o.m. läsåret 2003/04.

Övergång till forskarutbildning, vissa examina (%)  Tidsserien avbruten 2008 Andel examinerade i utbildning på grund- och avancerad nivå, 5 till 8 år tidigare, vid respektive lärosäte som fram till senaste läsår börjat i utbildning på forskarnivå. Uppgiften anger andel (%) av examinerade i vissa utbildningar som börjat utbildning på forskarnivå oavsett vid vilket lärosäte. Examina som inkluderats är: kandidat- respektive magisterexaminerade samt agronomer, apotekare, arkitekter, biomedicinska analytiker, civilingenjörer, hortonomer, jurister, jägmästare, landskapsarkitekter, läkare, psykoterapeuter, psykologer, tandläkare, teologer samt veterinärer. Förtydligande: för 2004, exempelvis, gäller antal examinerade vid lärosätet 1995/96 som har påbörjat utbildning på forskarnivå fram t.o.m. läsåret 2003/04.

Nybörjare i utbildning på forskarnivå Uppgiften avser antalet nybörjare i utbildning på forskarnivå under kalenderåret. Nybörjare i utbildning på forskarnivå är man det kalenderhalvår man för första gången rapporteras med en aktivitet om minst 1 procent av heltid.

Rekrytering från egen högskola    Uppgiften avser andel av nybörjarna i utbildning på forskarnivå under kalenderåret som tagit någon grundexamen vid det lärosäte där man börjar forskarstudera. Nybörjare utan grundexamen (inte uttagen eller registrerad) ingår i uppgiften om personen har minst fyra registreringsterminer i svensk högskola varav den sista terminen är vid lärosätet där forskarstudierna påbörjats. Uppgiften beräknas, fr.o.m. 2011, endast för lärosäten med minst tio nybörjare i utbildning på forskarnivå. Uppgiften avser kalenderåret och anges i procent.

Antal utländska doktorandnybörjare Uppgiften anger antal utländska doktorandnybörjare bland samtliga doktorandnybörjare det senaste kalenderåret vid aktuellt lärosäte. Med utländsk doktorand avses här doktorander från annat land som är i Sverige i avsikt att studera.

Andel utländska doktorandnybörjare (ht) Uppgiften anger andel utländska doktorandnybörjare bland samtliga doktorandnybörjare under höstterminen vid aktuellt lärosäte. Med utländsk doktorand avses här doktorander från annat land som är i Sverige i avsikt att studera. Uppgiften avser höstterminen och anges i procent.

Aktiva doktorander (ht) Uppgiften avser antal aktiva doktorander i utbildning på forskarnivå senaste hösttermin. Som aktiva doktorander anses de som har rapporterats studera på minst 1 procent av heltid.

Antal utländska doktorander Uppgiften anger antal utländska doktorander bland samtliga aktiva doktorander vid aktuellt lärosäte under kalenderåret. Med utländsk doktorand avses här doktorander från annat land som är i Sverige i avsikt att studera.

Andel utländska doktorander (ht) Uppgiften anger andel utländska doktorander bland samtliga aktiva i utbildning på forskarnivå under höstterminen vid aktuellt lärosäte. Med utländsk doktorand avses här doktorander från annat land som är i Sverige i avsikt att studera. Uppgiften avser höstterminen och anges i procent.

Medianålder, aktiva doktorander (ht) Medianålder på aktiva doktorander under höstterminen, d.v.s. mittersta åldersvärdet. Med aktiv menas en registrerad aktivitet om minst 1 procent av heltid.

Medelaktivitet, doktorander (ht) Medelaktivitet bland alla aktiva doktorander under höstterminen.

Antal helårsdoktorander, ht Antal doktorander i utbildning på forskarnivå omräknat utifrån uppgiven aktivitsgrad till helårsdoktorander senaste hösttermin.

Antal anställda som doktorand, helårsdoktorander Antalet doktorander med en anställning som doktorand omräknat i helårsdoktorander utifrån uppgiven aktivitetsgrad senaste hösttermin.

Andel doktorandanställningar (helårsdoktorander), % Uppgiften anger den procent av samtliga aktiva forskarstuderande som hade anställning som doktorand omräknat i helårsdoktorander utifrån uppgiven aktivitetsgrad senaste hösttermin.

Doktorander (helårsdoktorander) / Dr.examina Uppgiften anger relationen mellan antalet doktorander (höstterminen) angivet i helårsdoktorander och antalet avlagda doktorsexamina under kalenderåret. Om studietiden per helårsdoktorand är fyra år och tillflödet av nya studenter är konstant blir talet fyra, vilket är lika med normalstudietiden. Talet påverkas i hög grad av förändringar i inflödet av nya studenter. Det blir högt i ett skede av ökad tillströmning eller uppbyggnad av utbildningen.

Antal doktorsexamina Antal avlagda doktorsexamina under kalenderåret.

Andel utländska doktorsexaminerade Uppgiften anger andel utländska doktorander bland samtliga doktorsexaminerade under kalenderåret vid aktuellt lärosäte. Med utländsk doktorand avses här doktorander från annat land som är i Sverige i avsikt att studera. Uppgiften avser kalenderåret och anges i procent.

Antal licentiatexamina Antal avlagda licentiatexamina under kalenderåret.

Andel utländska licentiatexaminerade Uppgiften anger andel utländska doktorander bland samtliga licentiatexaminerade under kalenderåret vid aktuellt lärosäte. Med utländsk doktorand avses här doktorander från annat land som är i Sverige i avsikt att studera. Uppgiften avser kalenderåret och anges i procent.

Personal:

Antal anställda (helårspersoner) Uppgiften avser samtliga anställda i oktober det redovisade kalenderåret enligt SCB:s personalstatistik, exklusive forskarstuderande med anställning som doktorand. Antalet anställda är omräknat till helårspersoner.

Andel forskande/undervisande personal (%) Uppgifterna avser andel forskande/undervisande personal i procent av alla anställda (oktober). Antal anställda respektive forskande/undervisande personal är omräknade till helårspersoner. I gruppen forskande/undervisande personal ingår professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar (inkl. bl a forskarassistenter), annan forskande och undervisande personal ( inkl. gäst- och timlärare samt TA-personal som arbetar med undervisning och/eller forskning.

Antal forskande/undervisande personal (helårspersoner) Uppgiften avser antal forskande/undervisande personal, exklusive forskarstuderande anställda som doktorander, omräknade till helårspersoner. Uppgifterna är från SCB:s personalstatistik med mättidpunkt i oktober under kalenderåret. I gruppen forskande/undervisande personal ingår professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar (inkl. bl a forskarassistenter), annan forskande och undervisande personal ( inkl. gäst- och timlärare samt TA-personal som arbetar med undervisning och/eller forskning.

Andel kvinnor (%) Andel (procent) kvinnor bland forskande/undervisande personal i oktober under kalenderåret. I gruppen forskande/undervisande personal ingår professorer, lektorer, adjunkter, forskarass., gäst- och timlärare, annan forskande och undervisande personal samt TA-personal som arbetar med undervisning och/eller forskning.

Antal helårsstudenter per lärare Antal helårsstudenter (läsår) per lärare (kalenderår).  Bland lärare (helårspersoner) ingår professorer, lektorer, adjunkter och meriteringsanställningar. Kategorin annan forskande och undervisande personal ingår inte. På totalnivå ger antalet helårsstudenter per lärare ett mycket grovt mått på lärarresursen vid lärosätet i förhållande till studentpopulationen. Lärartätheten varierar mycket kraftigt mellan olika utbildningsområden. Dessutom är det stora skillnader mellan lärosätena i hur stor del av lärarnas tid som ägnas forskning. Vid vissa av de mindre lärosätena arbetar lärarpersonalen nästan uteslutande med undervisning. Vid de stora universiteten och vid vissa fackhögskolor ägnas större delen av lärarinsatsen åt forskning. Förtydligande: för 2010 gäller Helårsstudenter läsåret 2009/10 dividerat med lärare (helårspersoner) kalenderåret 2010.

Disputerade av forskande /undervisande personal (helårspersoner) Uppgiften avser antal forskande/undervisande personal med doktorsexamen enligt SCB:s utbildningsregister senaste kalenderår, omräknat i helårspersoner. Bland forskande/undervisande personal ingår professorer, lektorer, adjunkter, forskarass., gäst- och timlärare, annan forskande och undervisande personal samt TA-personal som arbetar med undervisning och/eller forskning.

Andel disputerade av forskande/undervisande personal (%) Antalet disputerade forskande/undervisande personal enligt SCB:s utbildningsregister i relation till hela antalet forskande/undervisande personal, exklusive forskarstuderande anställda som doktorander, i procent. Andelen disputerade lärare varierar stort mellan lärosätena beroende bl.a. på verksamhetens inriktning. Så är t.ex. andelen disputerade lärare vid de konstnärliga högskolorna låg eftersom högskoleförordningen föreskriver annan behörighet för anställning vid dessa högskolor. Vidare är andelen disputerade lärare i regel lägre vid de nya högskolorna än vid de gamla universiteten. Bland forskande/undervisande personal ingår professorer, lektorer, adjunkter, forskarass., gäst- och timlärare, annan forskande och undervisande personal samt TA-personal som arbetar med undervisning och/eller forskning.

Antal professorer (helårspersoner) Antalet professorer, helårspersoner

Andel professorer (av forskande/undervisande personal, %) Uppgiften avser andel professorer av all forskande/undervisande personal senaste kalenderår, exklusive forskarstuderande anställda som doktorander; i procent. I gruppen forskande/undervisande personal ingår professorer, lektorer, adjunkter, forskarass., gäst- och timlärare annan forskande och undervisande personal samt TA-personal som arbetar med undervisning och/eller forskning.

Ekonomi:

Finansiering totalt

Andel anslagsmedel (%) Huvuddelen av verksamheten vid universitet och högskolor finansieras med statliga anslag. I genomsnitt är denna andel drygt 60 procent. Uppgiften avser de totala statliga direktanslagen inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå, exklusive finansiella intäkter, i procent av den totala intäkten för budgetåret.

Andel extern finansiering totalt (%) De externa intäkterna till utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt  forskning/utbildning på forskarnivå redovisas i lärosätenas resultaträkningar som intäkter av avgifter och bidrag. Finansiärerna är forskningsråd, andra statliga organisationer, offentliga forskningsstiftelser, organisationer utan vinstsyfte, kommuner, landsting (inklusive finansiering av den landstingskommunala vårdutbildningen, privata företag med mera. Dessa medel brukar kallas externa då de är villkorade på ett annat sätt än de statliga direktanslagen. Uppgiften avser de totala externa medlen som andel av hela intäkten till lärosätet för budgetåret, exklusive finansiella intäkter.

Andel extern finansiering FFU (%) De externa intäkterna till forskning och utbildning på forskarnivå redovisas i lärosätenas resultaträkningar som intäkter av uppdrag, avgifter och bidrag. Bidrag för forskning lämnas från forskningsråd, statliga myndigheter, kommuner och landsting, EU, företag i Sverige, organisationer utan vinstsyfte i Sverige, företag i utlandet, organisationer utan vinstsyfte i utlandet och övrigt. Uppgiften avser andelen extern finansiering av de totala intäkterna till forskning och utbildning på forskarnivå under budgetåret och anges i procent.

Andel forskning och utbildning på forskarnivå (%) Uppgiften anger hur stor andel av kostnaderna för hela verksamheten under budgetåret som avser forskning och utbildning på forskarnivå. Uppgiften anges i procent.

Andel forskningsanslag (%) Intäkten från forskningsanslag som andel av de totala intäkterna från statliga anslag inom utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå under budgetåret. Uppgiften ger således en bild av hur de statliga anslagen fördelas på de båda verksamhetsgrenarna utbildning på grund- och avancerad nivår respektive forskning och utbildning på forskarnivå.

Andel forskningsbidrag (%) Andel forskningsbidrag av totala intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå, exklusive finansiella intäkter.

Andel grundnivå och avancerad nivå av totalkostnad (%) Uppgiften anger hur stor andel av kostnaderna för hela verksamheten under budgetåret som avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Uppgiften anges i procent.

Andel intäkter från EU:s ramprogram (%) Intäkter från EUs ramprogram (inklusive European Research Council, ERC ) som andel av totala intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå.

Andel intäkter från VR, Forte och Formas (%) Andel intäkter från de tre forskningsråden Vetenskapsrådet, VR, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte (tidigare Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) av totala intäkter för utbildning på forskarnivå och forskning.

Andel lokalkostnad av totala kostnader (%) Uppgiften avser de lokalkostnader som redovisas i respektive lärosätes årsredovisning och anges i procent av de totala kostnaderna. Uppgifterna är inte helt jämförbara mellan lärosätena då det finns skillnader i vilka kostnader som olika lärosäten innefattar i lokalkostnader. Ett exempel är kostnader för städning. I huvudsak har dock skillnaderna i lokalkostnader mellan lärosätena sin grund i vilken typ av utbildning och forskning som utförs. Konstnärlig utbildning och idrott är mer än genomsnittligt lokalkrävande och det gäller även teknik och naturvetenskap, medan lokalbehoven är mindre omfattande inom det de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena till exempel.

Andel uppdragsforskning (%) Andel av de totala intäkterna till forskning och utbildning på forskarnivå som avser uppdragsforskning. Uppgiften anges i procent.

Andel uppdragsutbildning (%) Andel av de totala intäkterna till utbildning på grund- och avancerad nivå som avser uppdragsutbildning. Uppgiften anges i procent.

Anslag forskning/utbildning på forskarnivå per Doktorsexamina (Miljoner kronor) Hela anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå (Miljoner kronor) dividerat med antalet doktorsexaminerade under budgetåret. Uppgiften är beräknad om antalet disputerade under året överstiger 10.

Andel intäkter från Vetenskapsrådet (%) Intäkter från Vetenskapsrådet (och tidigare motsvarigheter) under budgetåret; i procent av totala intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå. Andelen intäkter från forskningsråd (Vetenskapsrådet) följs ofta med särskilt intresse på grund av konkurrensen om dessa medel och den omfattande vetenskapliga prövning som föregår tilldelningen av dessa medel.

Intäkter totalt, forskning (miljoner kronor) Intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå kommer från direkta statsanslag, externa intäkter samt finansiella intäkter. De externa intäkterna till forskning och utbildning på forskarnivå redovisas i lärosätenas resultaträkningar som intäkter av avgifter och bidrag. Uppgiften avser de totala intäkterna till forskning och utbildning på forskarnivå under budgetåret och anges i miljoner kronor.

Intäkter totalt, grund- och avancerad nivå (miljoner kronor) Totala intäkter för hela verksamheten som avser utbildning på grund- och avancerad nivå.

Totala intäkter  (miljoner kronor) Uppgiften avser de totala intäkterna under budgetåret enligt lärosätenas årsredovisningen och anges i miljoner kronor.

Totala kostnader (miljoner kronor) Uppgiften avser de totala kostnaderna under budgetåret enligt lärosätenas årsredovisningen och anges i miljoner kronor. Denna uppgift ger en bild av storleken på lärosätets verksamhet.

Universitetskanslersämbetet
Adress: Box 7703, 103 95 STOCKHOLM
Tfn: 08-563 085 00
Orgnr:  202100-6495
E-post: registrator(at)uka.se
Fax: 08-563 085 50

Följ oss på Twitter »länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

UPP Tillbaka till toppen